Snubblade på målsnöret................

Det gjorde jag inte. Jag hade faktiskt 1½ dygn tillgodo då jag blev färdig med mitt evighetsarbete - min systers 60-årspresent.

Det är inte helt enkelt att fota inomhus och ute är det för blött, så ni får hålla tillgodo med de bilder jag lyckades åstadkomma.

För att få det "sönderskurna" baksidestyget att räcka, så utnyttjade jag en del remsor jag sytt för mycket, men fick också sy en hel del nya.

I morgon är det 50-årskalas hos vår lillebror och då får lillsyrran ta med sig sitt nya överkast hem. Hon har verkligen fått vänta. Jag började med det redan på sommaren 2008, men sen blev det liggande av många olika skäl.
Jag säger bara ÄNTLIGEN är det färdigt!

Samarbetar

C är snäll och hjälper mig att rita kviltmönstret till syrrans överkast. Vi använder penna som försvinner av sig själv, alternativt med vatten. Så mycket fortare det går än att rita mönster på papper och sen sitta och riva bort allt.

Jag kom igång med frihandskviltningen för några dagar sedan. Första dagen ville maskinen inte alls samarbeta. Tråden gick hela tiden av. Det hjälpte inte med rengöring eller byte av nål. Jag höll på att bli vansinnig :-( och till slut stängde jag bara ner maskinen.

Dag två funkade det ganska bra med bara några få trådbrott och igår flöt allt precis hela tiden. Nog är det väl märkvärdigt hur maskinen kan vara olika från den ena dagen till den andra fast jag inte ändrat på något?

Nu har jag några få vita "diagonaler kvar att sy, sen gäller det att komma på hur jag går vidare med de röda "diagonalerna". De får nog inga löv utan bara en enkel böjd som som fäster ihop lagren.

Äntligen!

Det vita täcket/myskvilten är äntligen helt färdigt. Det återstår bara ett besök i tvättmaskinen.
Det är drygt 2 veckor tills min lillebror och hans sambo ska ha sin gemensamma 50-årsfest, så jag hann med marginal.

Jag blev tvungen att skärpa upp/mörka en del bilder för att man ska se kviltningen. Hela täcket är vitt - i olika varianter.
Här kommer en kavalkad på en del av blocken. Jag har frihandskviltat runt och inne i alla broderiet. all annan kviltning är också på frihand - med uppritat mönster på papper.

De små "rutorna" är applicerade monogram från gamla lakan.

På ett par ställen har jag applicerat små virkade dukar

Jag känner mig faktiskt ganska så nöjd med den här kvilten och hoppas att mottagarna också gillar den.

Nu ska jag börja fundera på kviltningen av min systers rödvita överkast. Hon blev stormförtjust i täcket och sa att det kommer att passa perfekt i hennes sovrum, när det väl blir färdigt. Tacka sjutton för det :-)
Hon och jag valde ju färg som skulle stämma med hennes favorittavla i rött med stänk av gult.

Idag ska vi fira syrran..................

Och jag hann inte alls så långt jag ville med hennes kvilt.
Livet kom emellan med barnbarnsbesök och andra trevligheter.
Som om jag inte visste det innan, så tog det mycket längre tid än jag hade beräknat bara att göra skarven till baksidan.
Inte förrän den här veckan kom jag så långt att jag kunde macka kvilten. Tack och lov finns det en bra lokal i huset, som jag kunde låna. Jag slapp krypa runt på golvet. utan kunde stå med normal arbetshöjd och ensam macka min kvilt med hjälp av silvertejp i stället för ett par inlånade "extra händer".

Nu ska jag slå in en blivande kvilt (med en himla massa säkerhetsnålar) i presentpapper och sen blir det en tur till Stockholm över dagen.
I morgon får jag fortsätta fundera på hur täcket ska kviltas. Jag har letat på nätet och jag har tittat på mina sparade mönster, men hittills inte hittat något som jag tror att jag klarar av att sy. Jag ser hela tiden en kvilt som Liz brukade ha med på Syfestivalen - kviltad med fjädrar och så fin så fin. Tänk om jag kunde!

Färdigsprättat

Syrrans blivande överkast börjar ta form igen. Det tog sin rundliga tid att sprätta bort alla kviltning, men nu är det gjort.
Toppen är färdigsydd och jag ska börja skarva baksidestyg och så småningom kvilta igen.

Det börjar bli total panik för att få det färdigställt. Från början skulle min syster ha gemensamt födelsedagskalas tillsammans med sin man, som också fyller jämt i år.  Den festen skulle bli i slutet av juli. Gott om tid alltså. I helgen fick jag reda på att allt är ändrat. Syrran har sin fest i början av maj!!!!!!!!! Hur ska jag hinna till dess? Nästa vecka ska jag dessutom barnvakta två barnbarn i deras hem. Då blir det ingen sömnad alls på maskin.

Jag kan inte mer än göra så gott jag kan. I värsta fall får jag väl visa henne den halvfärdiga kvilten och sen ta hem den och sy färdigt. Fast det känns ju inte så kul.

Handsömnad och sprättning

Just nu varvar jag mina sömnader.
Kvällstid sitter jag och syr på kanten till det vita mystäcket.
På dagtid sitter jag  till och från och sprättar bort en massa frihandskviltning.
2008 Häpp! började jag sy ett nytt överkast till min syster. Det finns en del bilder i galleriet i mitt gamla zoomin

Jag började frihandskvilta på det för flera år sedan och hade kviltat 2 sektioner som jag börjat sy ihop. Sen tog det stopp för några år sen. Inget kändes bra med den kvilten, så den blev liggande.
Här om dagen tog jag fram arbetet igen (syrran fyller 60 år om drygt en vecka, men ska tack och lov ha festen först i sommar).
Jisses! vilken miserabel kviltning! Snabbt tog jag beslutet att kvilta om alltihop. Började med att sprätta isär de två sektionerna och nu har herr sprätt fått jobba hårt de sista dagarna. Sektion ett är snart befriad från all ful kviltning och jag har insett att jag har lärt mig åtminstone litet mer när det gäller frihandskviltning. På´t igen!

Binding

Äntligen är det dags för att sy fast kantremsan på det vita täcket. Det blir kanske litet väl långt, men jag vet  att mottagarna brukar lägga vita plädar över hela soffan, så förhoppningsvis kommer det att passa.