Batik

När jag rotade runt bland mina tyger för att sy en dyna till kökssoffan, så hade jag en idé om vilka färger/tyger jag skulle använda. Men så hittade jag en låda med batiktyger, bl.a.  låg där en bortglömd  BaliPop. Snabbt ändrade jag mig både vad avser tyger och mönster - och nu är jag igång.

Himmel, så roligt det är att sy av batik. Inga lösa trådar, allt bara flyter på och jag verkligen älskar de här tygerna. Jag har skurit till några extra remsor av andra batiktyger jag hade på lager och som jag tycker passar. Kanske blir det en till inredningspryl i köket - om tygerna räcker. Vi får väl se.
Nu ska jag fortsätta att leka.

I god tid

Sista veckan i juli fyller min sonhustru år. Då ska hon få den här väskan av mig.

Tala om framförhållning! Det var längesen jag var färdig med något i så god tid.
Om hon gillar den här väskan lika bra som den förra jag sydde åt henne, så kommer jag garanterat att få byta handtagen. Därför har jag fäst dem i små metallringar, så de går lätt att byta ut.

Färgen blev inte bra på den här detaljbilden (väskans färg är som på första bilden), men jag får inte till det bättre.

Mönstret hittade jag hos Lappeklipp

Planering av arbete

Först och främst! Ett stort tack till er för alla snälla kommentarer om min systers överkast.
Festen i lördags blev lyckad, trots att vind och regn gjorde allt för att förstöra partytältet och vår = brorsans och hans sambos, stora 100-årskalas. Både den vita kvilten och den rödvita blev mycket väl mottagna av sina nya ägare.

Nu håller jag för fullt på och planerar vad som ska göras = sys framöver.
Någon gång i början av året började jag sy tabletter till vårt nya köksbord. Sen kom jag plötsligt på att "Oj då! Lillasyster och lillebror fyller jämt i år" och sen var det ju stora täcken som skulle sys.

Nu har jag plockat fram tabletterna igen. De var färdigkviltade, så det var bara kantremsor som skulle fixas. Alla är fastsydda och nu har jag handsömnad framför TV:n när helst jag behagar :-)

När jag var till Mora och barnvaktade för en tid sedan, bad min sonhustru att jag skulle fixa nya handtag till hennes lilla väska som jag sydde till henne för två år sedan.

 Handtagen är utbytta och hon fick väskan med sig hem efter helgen. Jag hann ju se hur sliten/välanvänd den är och eftersom hon fyller 40 år i juli så har presentvalet blivit lätt.
Jag ska sy en ny liten väska åt henne. Det blir prio ett just nu. Det är bara att välja modell, leta tyger och börja sy.

Prio två kommer att bli ett överdrag till kökssoffans dyna. Jag vet, tror jag, hur den ska bli, men fram till att det blir färdigt får en matta fungera som dyna - bara soffan har kommit hit. En gammal sak som C har använt som säng och nu ska den få pryda vårt kök.

Någon gång i framtiden ska jag också ta tag i alla mina SBS-block så att vi får ett överkast som passar vår säng. Merparten av blocken är färdiga. Jag tror det fattas 10-15 stycken. Frågan är när jag ska komma fram till dem. Jag har massor av påbörjade arbeten som ska färdigställas och nya behov dyker också ständigt upp. Kul som bara den och just nu känns det inte heller stressigt. inga stora projekt som måste vara färdiga vid en viss tidpunkt.

Snubblade på målsnöret................

Det gjorde jag inte. Jag hade faktiskt 1½ dygn tillgodo då jag blev färdig med mitt evighetsarbete - min systers 60-årspresent.

Det är inte helt enkelt att fota inomhus och ute är det för blött, så ni får hålla tillgodo med de bilder jag lyckades åstadkomma.

För att få det "sönderskurna" baksidestyget att räcka, så utnyttjade jag en del remsor jag sytt för mycket, men fick också sy en hel del nya.

I morgon är det 50-årskalas hos vår lillebror och då får lillsyrran ta med sig sitt nya överkast hem. Hon har verkligen fått vänta. Jag började med det redan på sommaren 2008, men sen blev det liggande av många olika skäl.
Jag säger bara ÄNTLIGEN är det färdigt!

Samarbetar

C är snäll och hjälper mig att rita kviltmönstret till syrrans överkast. Vi använder penna som försvinner av sig själv, alternativt med vatten. Så mycket fortare det går än att rita mönster på papper och sen sitta och riva bort allt.

Jag kom igång med frihandskviltningen för några dagar sedan. Första dagen ville maskinen inte alls samarbeta. Tråden gick hela tiden av. Det hjälpte inte med rengöring eller byte av nål. Jag höll på att bli vansinnig :-( och till slut stängde jag bara ner maskinen.

Dag två funkade det ganska bra med bara några få trådbrott och igår flöt allt precis hela tiden. Nog är det väl märkvärdigt hur maskinen kan vara olika från den ena dagen till den andra fast jag inte ändrat på något?

Nu har jag några få vita "diagonaler kvar att sy, sen gäller det att komma på hur jag går vidare med de röda "diagonalerna". De får nog inga löv utan bara en enkel böjd som som fäster ihop lagren.

Äntligen!

Det vita täcket/myskvilten är äntligen helt färdigt. Det återstår bara ett besök i tvättmaskinen.
Det är drygt 2 veckor tills min lillebror och hans sambo ska ha sin gemensamma 50-årsfest, så jag hann med marginal.

Jag blev tvungen att skärpa upp/mörka en del bilder för att man ska se kviltningen. Hela täcket är vitt - i olika varianter.
Här kommer en kavalkad på en del av blocken. Jag har frihandskviltat runt och inne i alla broderiet. all annan kviltning är också på frihand - med uppritat mönster på papper.

De små "rutorna" är applicerade monogram från gamla lakan.

På ett par ställen har jag applicerat små virkade dukar

Jag känner mig faktiskt ganska så nöjd med den här kvilten och hoppas att mottagarna också gillar den.

Nu ska jag börja fundera på kviltningen av min systers rödvita överkast. Hon blev stormförtjust i täcket och sa att det kommer att passa perfekt i hennes sovrum, när det väl blir färdigt. Tacka sjutton för det :-)
Hon och jag valde ju färg som skulle stämma med hennes favorittavla i rött med stänk av gult.

Idag ska vi fira syrran..................

Och jag hann inte alls så långt jag ville med hennes kvilt.
Livet kom emellan med barnbarnsbesök och andra trevligheter.
Som om jag inte visste det innan, så tog det mycket längre tid än jag hade beräknat bara att göra skarven till baksidan.
Inte förrän den här veckan kom jag så långt att jag kunde macka kvilten. Tack och lov finns det en bra lokal i huset, som jag kunde låna. Jag slapp krypa runt på golvet. utan kunde stå med normal arbetshöjd och ensam macka min kvilt med hjälp av silvertejp i stället för ett par inlånade "extra händer".

Nu ska jag slå in en blivande kvilt (med en himla massa säkerhetsnålar) i presentpapper och sen blir det en tur till Stockholm över dagen.
I morgon får jag fortsätta fundera på hur täcket ska kviltas. Jag har letat på nätet och jag har tittat på mina sparade mönster, men hittills inte hittat något som jag tror att jag klarar av att sy. Jag ser hela tiden en kvilt som Liz brukade ha med på Syfestivalen - kviltad med fjädrar och så fin så fin. Tänk om jag kunde!