KS fick inte sin semester som planerat, utan den flyttades fram (och förkortades efter hans medgivande) till vecka 34. Det kändes ju litet sent eftersom våra planer var att tälta i Hälsingland. Julen 2011 fick jag som julklapp av KS att vi skulle trampa dressin i Delsbo. Förra sommaren var ju så regnig att vi inte ville boka något dressintramp. En koll på prognosen ett par dagar före semestern - sol och uppehåll. Yes! Bara att ringa och boka dressin och så packa bilen.
Vi tältade på Delsbos lilla camping och kom fram sent på eftermiddagen. Här är en bild från deras badplats (som vi inte provade).
Huvudmålet var ju att trampa dressin och det är bilder från den turen jag tänker visa nu.
Först ska dressinen göras i ordning. Vilken tur att Lynns bilbur passade så bra på "pakethållaren". Utan den hade vi över huvud taget inte kunnat ge oss iväg. Det är alldeles för farligt att ha en hund lös på "pakethållaren. Vi hade bokat en enkeldressin, men kvällen innan gick vi bort till stationen och tittade på dressinerna. Det såg inte alls bekvämt ut med en enkel, så vi betalade upp oss till en tandem. Enkeldressinen ser ut som första delen av tandemdressinen. Den som inte trampar skulle alltså ha fått sitta på bänken bredvid hundburen. Trångt, minst sagt och var skulle vi ha haft vår packning?
Så här fraktade vi våra ryggor. Det var också bekvämt att kunna turas om att trampa, eller som på hemvägen, då trampade vi båda. Det var lätt uppförslut mest hela tiden då, fast man inte alls kunde se det.
Lynn trivdes utmärkt i buren. Hon kunde se både framåt och bakåt.
Vid alla vägkorsningar, stora som små, har dressinen ovillkorlig stopplikt.,
Vi gjorde massor med stopp för att titta på den vackra utsikten mot en av Dellensjöarna
Här var det rejält brant ner till sjön, men det syns ju inte så bra.
och för att fotografera
Två mörka tunnlar skulle vi också igenom innan vi nådde den fina rastplatsen, där vi tog långrast
Här skymtar den fina badviken som man bara når med dressin. Den fick vi förresten lyfta av spåret när vi skulle ta en längre rast eller gå en bit från spåret. Det kunde ju komma någon annan. Vi fick faktiskt möte en gång, så vi var inte helt ensamma ute på spåret.
Det var inte bara Lynn som badade. Jag gjorde också det :-)
En gammal stationsbyggnad som vi passerade
Efter spåret såg vi avställda dressiner på några ställen vid ett sommarstugeområde. Det här är en privat parkeringsplats.
Vid det området fanns denna skylt. Det var inte lätt att passera under tystnad. Nej, vi babblade inte, Lynn skällde inte, men dressinen gnisslade och skramlade och förde ett herrans liv.
Det här var en tur vi väldigt gärna gör om, fast nästa gång trampar vi mot Hybo, så vi får se en bit av den andra delen av banan. I år trampade vi mot Hudiksvall. Inte gjorde det oss något att banan var avstängd efter Näsviken. Vi hann inte längre än dit innan vi behövde vända för hemfärden. Det blev litet drygt 4 mil tur och retur. Ömma i bakarna kom vi tillbaka precis när de hade stängt stationen klockan 17.00 och redan då visste vi att vi vill trampa igen "men inte i morgon".
Litet kvällsmys i tältet på kvällen.
